Skolk och marknad

Idag skolakde matte från jobbet och då också Tyson från dagiset. Matte är så otroligt less på sitt jobb nu. Men det är inte långt kvar på vikariatet nu, hoppas på att matte hittat nåt nytt jobb tills dess bara :S Men uppsala e ju som det e...

Istället så sökte matte en massa jobb och sen va vi ner på höstmarknaden med pappa.
Matte och pappa köpte strumpor och munkar, matte köpte också en vindtät fleecejacka och brända mandlar. Tyson fick bajspåsar och ett nytt brett halsband med små nitar. Tjusigt va?
Tyson tyckte det va riktigt skönt att komma ifrån marknaden sen, lite för mkt folk och för lite och göra. Men det gick jätte bra trots alla barnvagnar, hundar och människor, han va så duktig så.
Men när vi sen kom hem igen så var det inte mycket energi kvar i grabben, va fortfarande lite trött från igår också så han har mest sovit nu.
Sandra har bestämt sig för att lämna tillbaks Ira med, så Ira blir eventuellt kvar hos Nina nu.
Tyson får ni bända ur mina döda kalla händer kan jag säga ;) Min älskling!

2 kommentarer:

Grindsjön's Aztor sa...

Hej! Vilket snyggt halsband!!!!!!!!! Passar ju perfekt. Nu är det snart dags för Zerengos morgon promenad innan han får vara själv några timmar. Viktikgt att han kommer in i dom gamla banorna så han fortsätter att fixa att vara ensam. Hoppas vi ses snart.
Kram Anna

Anonym sa...

Tuffe Tyson!!! Vad underbart du uttrycker dig, "bända ur min kalla händer" helt fenomenalt, gu så jag skrattar! Ja, dikten som jag har på första sidan, tycker jag är bra:

He is your Friend
Your Partner, your Defender
your dog.
You are his Life, his Love
his Leader.
He will be yours
Faithful and True
to the last beat of his Heart.
You owe it to him
to be worthy
of such Devotion.

Så är det. Det kommer att bli en kostnad att ha Ira, javisst, men du vet det är en mening med allt. Jag trodde hon skulle bli min, bli kvar. Men så blev hon såld till den som ursprungligen ville ha en tik men som avbokat pga ändrade planer (meningen med allt tänkte jag då också). Hexa kanske inte blir kvar så länge i alla fall - min "gammalkärringa" - och Alice har också ett bra hem på G nu!!! Tre-fyra hundar har vi plats och tid för. Så allt löser sig till slut... Så sant som det är skrivet.
Kram,
Nina